Forskarlarmet oroar bostadsministern

Aktörer i försäkringsbranschen ser ett ökat antal fel vid entreprenadbesiktningar och varnar samtidigt för följderna av att den obligatoriska byggfelsförsäkringen är slopad. Rikard Öijermark, vd och Chef Byggindustrin på Brim, vill att byggfelsförsäkringen åter blir obligatorisk.

Artikel VA Insights maj 2017:

Det är ett stort problem att den obligatoriska byggfelsförsäkringen inte finns kvar, framför allt att konsumenter riskerar att drabbas i den utsträckning som vi befarar, säger Rikard Öijermark.

Han berättar att det finns tre olika entreprenörsformer vid husbyggen; totalentreprenad, generalentreprenad och delad entreprenad. När det gäller delad entreprenad vill Rikard Öijermark höja ett varningens finger, det är mest skador och problem vid den entreprenadformen.

– Detta eftersom det är svårare att bestämma vem som är ansvarig om problem uppkommer. De inblandade i bygget skyller ofta på varandra, det blir svårt att utreda ansvar om det är dålig samordning. Anledningen att delad entreprenad används är att den anses som billigare, men jag tror inte att man sparar så mycket pengar, det kostar mer i förlängningen och man riskerar mer fel och problem som man inte ser vid en första anblick. Det handlar ofta om besvärliga utredningar och många som kan vara skyldiga till att ha orsakat problemen.

Rikard Öijermark säger att Brim och försäkringsgivaren AmTrust inte tecknar försäkringar för delad entreprenad, eftersom att risken är för stor och har för dålig skadehistorik.

Den obligatoriska byggfelsförsäkringen är slopad sedan år 2014. Då hade den funnits i olika varianter i 20 år, men den sågs under den tidigare bostadsministern Stefan Attefall som onödigt dyr, och som ett hinder för byggandet. Efter att den obligatoriska byggfelsförsäkringen slopats är det konsumenten som nu själv bär risken efter att garantitiden på två år har löpt ut.

– Det är ofattbart att man kunde ta bort det skydd mot byggfel som fanns. I hela Europa inför man fler och fler lagar om krav om försäkringsskydd vid byggande, men i Sverige gör vi tvärtom. När den obligatoriska försäkringen togs bort var att det för att det skulle vara lättare att bygga mer. Men årspremien för försäkringen är så låg att den inte är avgörande för byggandet. Och faktum är att det förekommer byggfelsskador, tvärtom vad vissa har sagt. Och det påpekade vi även under utredningen om att ta bort den obligatoriska byggfelsförsäkringen.

– En så tung instans som Lagrådet var emot att slopa den obligatoriska byggfelsförsäkringen. Lagrådet belyser bland annat avsaknad av en konsekvensanalys av slopandet av lagen om byggfelsförsäkring. Jag är inte imponerad över hur den dåvarande ministern Attefall tänkte, säger Rikard Öijermark.

Fastighetsförsäkringen gäller främst oförutsedda händelser och sällan skador i konstruktionen och byggfelsskador som kan kosta hur mycket som helst för en konsument efter att garantitiden har gått ut, enligt Rikard Öijermark.

– Det stora problemet vid byggande av hus är fukt- och mögelproblem. Det är vanliga feltyper som hänger ihop och som i värsta fall kan leda till att en familj inte kan bo kvar i till exempel ett nyproducerat hus om de redan är hårt belånade. Bankerna får inte låna ut på grund av kapitaltäckningsreglerna. Då måste banken ta över huset och de som bor där kan inte bo kvar och inte köpa nytt. Det är en mardrömssituation helt enkelt.

Men konsekvensen av att den obligatoriska byggfelsförsäkringen för skador i konstruktionen har slopats gäller även för bostadsrätter inte bara enfamiljshus, säger Rikard Öijermark.

– Bostadsrätter har en juridisk ägare. En bostadsrättsförening. Men det är privatpersoner som äger bostadsrätterna och de drabbas av samma problematik som husägare och har litet eller inget skydd efter garantitiden. Entreprenören har visserligen ett tioårigt ansvar men föreningen ska bevisa att entreprenören har varit vårdslös och att felet är väsentligt. En bostadsrättsförening som en juridisk person har heller inte lika starkt konsumentskydd.

Rikard Öijermark säger att Brim upplever att det är få som tecknar byggfelsförsäkringar efter att den obligatoriska byggfelsförsäkringen slopades.

– Men fler gör det och det kommer nog att fortsätta så. Det tar ju många år innan skadorna upptäcks och inträffar det kommer att ta några år till att upptäcka en skada som man inte har skydd för. Då kommer det att ta fart ytterligare.

Brim tecknar bara försäkring för småhus i större projekt och tecknar inte för enstaka hus. Flerbostadshus tecknar Brim däremot byggfelsförsäkringar för. Byggfelsförsäkring är en lönsam verksamhet för Brim, även om det handlar om små volymer. Av Brims omsättning kommer cirka 3-5 procent från byggfelsförsäkring.

Rikard Öijermark tycker att det skulle vara bra att återinföra lagen om obligatorisk byggfelsförsäkring.

– Men om den återinförs bör inte undantaget mot utvecklingsfel tas med. Lagen tillät tidigare försäkringsbolagen att ha undantaget, trots att det inte hade varit ett problem att återförsäkra risken för utvecklingsfel. Försäkringsbolagen ska inte ha det undantaget om den obligatoriska byggfelsförsäkringen skulle införas igen.

– Att lagen togs bort beror på att politikerna var okunniga och lyssnade på lobbyister. Kommunerna tycker att byggfel är krångligt att kontrollera och byggföretagen varken tjänar eller förlorar på en obligatorisk byggfelsförsäkring. Det torde vara en icke-fråga för dem, säger Rikard Öijermark.